Läs mer om ...
Tillbaka >>

Utgrävningen »
Bakgrund »
Förundersökningen »
Stadsparken >>
Stadsmuren »
Fynd »
Konservering »

Tidigare undersökningar
Slottsfjärden »
Byttan >>

Artiklar
Bilder för nedladdning -press
Visningar
Fråga arkeologen >>

Den medeltida stadsmuren

Kalmar var under medeltiden omgivet av en ringmur som anlades runt sekelskiftet 1300 i samband med moderniseringen av den äldsta borganläggningen. Redan innan den slutliga nedbrytningen av försvarsverken kring staden igångsattes har delar av medeltidens stadsmur varit raserade. På 1920-talet fanns inga spår kvar av muren. Bebyggelse och odling hade täckt alla lämningar. När arkitekten Sven Rosman 1923 inledde sina arkeologiska undersökningar ville han klarlägga var muren hade gått fram och därmed avgränsa det gamla stadsområdet. Sökningarna efter Västerport, den mest betydande av de tre huvudportarna, inleddes och så småningom, vid Krusenstjernska gårdens ingång vid Stora Dammgatan, fann man resterna. Porttornets utsida grävdes fram och visade sig ha varit 10,55 meter brett och haft en genomfart på 3,7 meter. Körbanans kullerstensläggning, som var starkt nött, påträffades 1,4 meter ner under marknivån. Muren var uppförd av gråsten och kalksten i bruk.

Norreport kunde inte spåras, vilket kan förklaras av att den till stora delar blev förstörd redan under Kalmarkriget. Några få lämningar från Söderport påträffades ett fyrtiotal meter öster om Söderportsgatan. Muren mot sjösidan återfanns inte vid 1923 års grävningar och inte heller den fjärde av stadens huvudportar, Stadsbroporten. Den senare påträffades dock 1933 inom stadsparken och kunde följas ytterligare ett stycke vid Harald Åkerlunds utgrävning 1939. En sammanlagd mursträcka av 90 meter har därmed återfunnits utmed den medeltida strandlinjen.


Så här kan den medeltida stadsmuren ha sett ut. Modell: KLM

Vid utgrävningen av slottsfjärden 1932-34 grävdes delar av Sjömuren fram. Bland annat berördes den del av muren där Stadsbroporten legat. Läget är fastställt utifrån historiska kartor och fynd av pålar som rimligen varit del av Stadsbroportens konstruktion. Några spår av porten påträffades inte. Detta bör kunna förklaras med att senare tiders befästningsarbeten och andra ingrepp medfört att den medeltida muren rivits ner till en nivå under portens ingångsparti.

Genom utgrävningen 1923 är ringmurens typ, material och mått kända. Den totala längden mot landsidan var 1080 meter och den genomsnittliga bredden vid basen ca 2 meter. Höjden har uppskattats till 8,5 meter men detta är fortfarande osäkert. Antagligen har det funnits en skyttegång mot stadssidan, av trä, och skjutspringor i murkrönet, men inga spår har gjorts. Ytterligare minst tre mindre portar har funnits i stadsmuren och dessa har sannolikt varit gångportar. Att en vallgrav har funnits utanför muren framgår av Kalmar stads tänkebok.

Källor:
Selling, D, 1979. Arkeologiska spår av det äldsta Kalmar. Kalmar stads historia I. Hammarström, I, (huvudred.)
Förundersökningsrapport, Utgrävning i Stadsparken 2005. Kalmar läns museum. 
Redaktion: Christina Nibelius och Sara Lindström, Kalmar läns museum 0480 - 45 13 00, info@kalmarlansmuseum.se, www.kalmarlanmuseum.se