Läs mer om ...

Vid grundgrävningarna i februari och mars 1939 för den nya restaurangbyggnaden i Stadsparken påträffades en del husgrunder, stensättningar och pålningar. Uppmätning och fotografering av desamma verkställdes på uppdrag av Intendent Hofrén av undertecknad. De uppmätta detaljerna inritades i plan på samma ritning, som en del år 1933 utgrävda murpartier, belägna strax söder och öster om Stadsparkrestaurangen. Tillhörande 5 st. sektioner äro uppritade på särskilt blad.
Åkerlunds planritningar >>

Husgrunderna, vilkas utseende närmare framgår av ritningar och fotografier, lågo huvudsakligen i det utgrävda områdets västra hälft. Längst i väster fanns en kraftig grund till ett hus, av vilken ena hörnet blottades. Husgrundens västra del var uppförd av gråsten och kalksten i bruk och var ca 1,4 m tjock medan den norra muren bestod av gråsten i kärnan samt i insidan skalmur av tegel, av vilken dock blott ett skift var bevarat. Teglets format ca 30 x 14,5 x 8 cm. I yttre murlivet fanns ingen skalmur. Husgrundens bevarade parti har säkerligen legat under den dåvarande gatunivån, emedan såväl dess västra som dess norra mur hade ojämn utsida. I husets västra del fanns på 1,45 m djup under nuvarande marknivån ett väl lagt golv av fyrkantiga, olikstora kalkstensplattor. Se foto F. Fyllningen ovanför detta golv bestod till 1,15 m tjocklek av huvudsakligen byggnadsavfall. Däröver jord och grus. Här av skulle man vilja draga den slutsatsen, att byggnaden raserats först efter antingen 1611 eller 1647 års brand. Något kulturlager fanns nämligen icke i fyllningen. Innanför grundmurarna var dock icke något brandlager märkbart. Nästan omedelbart under det nämnda kalkstensgolvet låg kvar ett parti av en stensättning av kullersten och ytterligare en dylik låg något djupare, omkr. 35 cm. Båda de sistnämnda stensättningarna hade flacka rännstenar av kalkstensflisor gående i den riktning som den streckade linjen på planen utvisar. Några daterande fynd gjordes icke, vare sig mellan stensättningarna eller över kalkstensgolvet. Byggnaden kan dock knappast anses vara äldre än från 1500-talet. De undre stensättningarna få nog tolkas som rester efter golv i tidigare byggnader på platsen. Omedelbart utanför och parallellt med den norra muren låg ett välbevarat parti av en kullerstensgata, vilken sannolikt är äldre än denna husgrund. Gatan hade två rännstenar, en omkr. 30 cm utanför husgrunden och en ungefär mitt i gatan. Den förstnämnda var satt av flisor på vanligt sätt . Se foto F och G. Den andra rännstenen bestod av en ung. 7 cm bred och lika djup ränna, kantad av större kullerstenar. Se sektion K-L. Gatans norra sida saknade rännsten. Här lågo en del större jordstenar, av vilka en sköt ut i gatan ett stycke. Se foto G. Ursprungligen har den nog legat blott obetydligt över gatunivån men genom sättningar i gatans stenläggning kommit att skjuta upp betydligt. Gatan är med säkerhet medeltida. Som av sektion K--L framgår fanns det över gatan ett omkring 30 cm tjockt lager av mörk jord med karaktären av kulturlager. Därovanför låg ett brandlager, som sluttade något utåt från husgrunden. Ovanför brandlagret samma lager av byggnadsavfall, som anträffades inuti huset. En rest av en senare gata eller gård låg omkr. 25 cm högre än den beskrivna. Se planen och sektion M--N. Den var lagd av större kullerstenar samt kalkstensflisor. Ett parti av densamma synes i förgrunden på foto F. Den kan antagas vara samtidig med huset. Norr om gatan, något över den övre stenläggningen fanns en rest av en vinkelrätt mot gatan liggande klen mur av gråsten. Häröver ett brandlager. Öster om denna murrest fanns kullerstenssättning i samma nivå som den nyss beskrivna övre stensättningen. Se planen. En del av en mur av gråsten i bruk med ett rundat hörn låg öster om stensättningen i själva kanten av det utgrävda området. Det var endast en mindre del av den som blev frilagd och den var bevarad endast till ett skifts höjd.
Vinkelrätt mot den rännstensförsedda kullerstensgatan, avskärande denna, låg grunden till en byggnad, som möjligen är samtidig med den förutbeskrivna och i så fall en vinkelbyggnad till denna. I det hörn där de stötte samman, var det omöjligt att säkert konstatera, om de voro samtidigt uppförda. Murarna till denna byggnad bestodo av gråsten i bruk och hade godsida endast inåt. De omslöto ett 3,6 m brett rum med golv av oregelbundna, ganska små kalkstensflisor. Se foto A och D. Hur långt rummet varit blev icke undersökt, emedan det sträckte sig utanför det område som skulle utgrävas. Ungefär 20 cm under flisgolvet hittades ett kopparmynt, ett av Kristians ¼ -delsören, samt en del keramik, som ej kan vara äldre än från 1600-talets förra hälft.
Söder om nyssnämnda byggnadsparti låg en i kalksten uppförd husgrund vars läge närmare framgår av planen samt foto A och D. Den förefaller att vara äldre än de tidigare beskrivna husgrunderna men har tydligen blivit utnyttjad vid uppförandet av dessa. Något golv fanns ej bevarat inom det område, som omslöts av den i vinkel liggande kalkstensmuren. I överkanten av murens norra del låg ett medeltidsmynt. Söder om muren låg en till densamma anslutande stensättning av kullersten. Se sektion I---J och foto B. En ca 30 cm högre liggande stensättning är tydligen en rest av en gata eller en gårdsplan från 1600-talets förra del. Ovanför densamma fanns samma lager av byggnadsavfall som förut omtalats ligga över det först beskrivna husets rester. En mindre rest av en äldre stensättning låg i närheten av husgrunden och är markerad på sektion I---J.
Sektion R---S visar ett lagersnitt i detta hörn av det utgrävda området. Se även foto J och K. Ren sandbotten fanns här på 2--2,10 m djup under den nuvarande markytan omkr. 90 cm över medelvattenytan. Över sandbottnen låg ett tunt, starkt rostfärgat gruslager, vilket innehöll smärre järnslaggbitar. Ovanför detta ett typiskt kulturlager om ca 40 cm tjocklek. Det bestod av mycket svart jord, vilken innehöll rikligt med träkol, djurben och en och annan krukskärva av svartgods. Därpå följde ett ca 15 cm, tjockt sandskikt av gulgrön färg och ovanför detta en stensättning av små kullerstenar, densamma som nyss nämnts, vilken anslöt sig till kalkstensmuren. Stenarna voro satta i ett lager av ren grus. Ovanför stensättningen ett 20--25 cm tjockt skikt av jord med stark inblandning av tegelrester och därpå följde ett brandlager på den sträcka, som är angivet på sektionen. Häröver fanns ytterligare en stensättning, av något större kullerstenar, satta i grus, samma stensättning som förut nämnts såsom troligen härrörande från 1600-talets förra del. Över densamma ett ca 30 cm tjockt lager av byggnadsavfall med ett tunt jordskikt överst. Därpå följde en utbottning av sten och stenskärv, tydligen från tiden före terrassens utbyggande. Överst en jordfyllning om ca 45 cm tjocklek.

I det utgrävda områdets nordöstra hörn påträffades en hel del pålar, troligen tillhörande en hamnbrygga. Deras läge framgår av planen, sektion O--P och foto I och H. De flesta voro av ek, men en del av annat lövträ. Pålarna voro runda, i grovlek mellan 20--40 cm och stodo oregelbundet. De voro nedslagna i sandbotten och voro nu avruttnade till ca 30 cm över medelvattenytan. I gropens östra del påträffades insidan av den ringmur, som skyddade staden åt sjösidan och av vilken en lång sträcka blev undersökt vid utgrävningen 1933. Omedelbart innanför ringmuren lågo, något under medelvattenytan, en del något brända stockar av ek samt ett antal korta, på undersidan brända, bräder av furu. Ovanpå dessa bräder, som lågo ojämnt nedpressade, fanns en liten, i vinkel byggd murrest, bestående av i lera lagda tegel i två á tre skifts höjd. I gropens västra del låg på en ca 4 m² stor yta omedelbart över de avruttnande pålarna resterna av ett på undersidan bränt tak. Det bestod underst av balkar av ek i grovlek omkr. 15 x 20 cm, av vilka en del lågo i riktning öster--väster och en del i motsatta riktningar. De få antagas utgöra åsar, resp. sparrar till taket. Över balkarna låg ett lag bräder, dels av fur och dels av ek, vilka voro starkt brända på undersidan. En del av bräderna lågo, som planen visar, i riktning öster--väster och en del i motsatta riktningar. De tillhörde dock tydligen samma tak, ty de täcktes samtliga av ett skikt näver om 6--8 lag. Över taket låg ett ca 10 cm tjockt lerlager. Över detta följde, som av sektionen framgår, ett tunt brandskikt. Däröver lågo med olika mellanrum ytterligare två brandlager. Mellan dessa bestod fyllningen till största delen av byggnadsavfall.

På ett ställe i gropens västra del verkställdes utgrävning ända ned till grusbottnen. Från det brända takets nivå och ned till grusbottnen bestod massan av mudder. Övre hälften av mudderskiktet hade stark inblandning av huggspån, djurben och annat avfall. Den nedre hälften däremot bestod av ren mudder. I överkanten av sistnämnda lager låg vid F rester av en av grovt hampgarn bunden fiskmjärde. På ungefär samma djup hade vid P, se planen, tidigare hittats en pilbåge av ene.

Resterna av en i lerbruk uppförd mur av gråsten sträckte sig ut över det förbrända taket, vilkets bräder stucko under muren. Norr om denna mur hittades två mynt, av vilka ett var en brakteat. De lågo något högre än takresterna.
Taket har tydligen tillhört en byggnad, som varit uppförd på en brygga vid stranden under en tidigare period, innan ringmuren vid sjösidan blev byggd. Man skulle närmast vilja förmoda, att huset varit en fiskebod eller fiskarstuga eller möjligen ett varuskjul. Efter den brand, då byggnaden förstörts har stranden så småningom utfyllts över resterna av taket och pålbryggan. Detta framgår tydligt av snitt O--P. När ringmuren byggdes var, eller blev, området innanför densamma säkerligen helt utfyllt.

 

Kalmar den 6/4 1939

Harald Åkerlund

Redaktion: Christina Nibelius och Sara Lindström, Kalmar läns museum 0480 - 45 13 00, info@kalmarlansmuseum.se, www.kalmarlanmuseum.se