|
Kalmar stad anlades omkring år 1200. Möjligen byggdes den kastal som föregick slottet något årtionde tidigare. Staden blev en av Sveriges viktigaste under medeltiden, vilket bl.a. bidrog till att drottning Margareta förlade unionsförhandlingarna hit. Staden försågs med mur kring sekelskiftet 1300. Muren mot sjösidan byggdes i början av 1400-talet.
De dominerande byggnaderna i staden var slottet (utanför murarna) och S:t Nikolai kyrka (vanligen omnämnd som bykyrkan). Andra viktiga byggnader i staden var svartbrödraklostret, rådhuset, S:t Kristoffers gilles två hus och våghuset.
På 15- och 16-hundratalen byggdes stadens befästningar om för att anpassas till den nya tidens krigsteknologi.
Efter Kalmarkriget 1611-1613 var stadens bebyggelse ödelagd. När staden återuppbyggdes infördes en helt ny stadsplan med radiellt gatunät. Denna period blev mycket kortvarig . Efter en stor brand 1647 flyttades staden till platsen för dagens centrum, Kvarnholmen. Den resterande bebyggelsen i Gamla staden revs eller återanvändes, kyrkan sprängdes och murarna togs också bort.
Dagens gatunät och bebyggelse har således inget med strukturen under medeltiden och 1500 och 1600-talet att göra.
Kalmar är en av våra bäst bevarade medeltidsstäder – under mark eftersom senare tids centrumbebyggelse varit på Kvarnholmen. Av samma skäl är också staden arkeologiskt relativt lite utforskad. Inom det medeltida stadsområdet finns kulturlager med en mäktighet på omkring 2 meter som innehåller lämningar som, om de undersöks arkeologiskt, kan berätta om staden och dess innevånare under äldre tider. Bl.a. finns de nedre delarna av stadsmuren bevarad under mark.
Utifrån historiska källor och de arkeologiska undersökningar som genomförts har försök till rekonstruktioner av det medeltida gatunätet.
Fornlämningsbilden i området för det planerade nya konstmuseet
Platsen för det planerade museet, bakom Byttan låg på medeltiden strax intill stadens huvudinfart från sjösidan, Sjöbroporten. Innanför porten har det funnits stadsbebyggelse, på utsida längs med strandremsan har det funnits bodar där handelsmännen mellanlagrat sina varor vid in- och utförsel.
Inför uppförandet av garaget som finns där idag utfördes en arkeologisk undersökning. Det blev inte grävt till ursprunglig marknivå men det kunde konstateras att den översta halvmetern bestod av omrörda massor som inte har något större arkeologiskt värde. Där under vidtog kulturlager, som fick ligga kvar orörda. Vidare påträffades en del av stadsmuren på samma djup. Muren ligger alltså här ca 5 meter längre österut än vad som antagits i kartrekonstruktionen.
Någon arkeologisk undersökning ner till ursprunglig marknivå har inte gjorts på strandremsan utanför muren. Eftersom marken idag är lägre än de delar som varit innanför stadsmuren kan vi anta att kulturlagertjockleken troligen inte överstiger 1,5 meter.
I delar av Stadsparken som ligger innanför stadsmuren har arkeologiska undersökningar och geotekniska borrningar gjorts. Dessa pekar på att kulturlagertjockleken här är ca 2 meter och att de översta 0,2-0,5 m är omrörda och av mindre arkeologiskt intresse.
Grundläggningsmetoder i förhållande till fornlämningar
Medeltida kulturlager, liksom andra fornlämningar, är skyddade enligt kulturminneslagen. En arkeologisk undersökning med anledning av markexploatering bekostas normalt av byggherren. Arkeologiska undersökningar i medeltida städer med tjocka kulturlager är mycket kostsamma.
Inom arkeologin och byggbranschen har det diskuterats om det finns metoder för att bygga på kulturlager så att de inte en accelererande nedbrytningsprocess startar.
Vid ett seminarium arrangerat av Riksantikvarieämbetet för ett par år sedan kunde inga exempel ges på att de försök med skonsam pålning etc varit lyckosamma.
Kalmar läns museum anser i princip att man vid större byggföretag i det medeltida stadsområdet bör göra en arkeologisk undersökning av hela byggytan ned till ursprunglig markyta (morän). Detta kan modifieras beroende på resultat från förundersökning och under pågående undersökning.
Sammanfattning
I Stadsparken, där det nya museet planeras byggas finns under mark rester av den medeltida stadsmuren. Kulturlagertjockleken innanför denna uppskattas till ca 2 meter, utanför högst 1,5 meter. Förutom muren finns här lämningar av stadsbebyggelse och eventuellt strandbodar som legat utmed murens utsida.
Vid dagens konstmuseum beräknas kulturlagertjockleken vara ca 2 meter. Delar av ytan saknar kulturlager pga frischakt kring byggnaden. Här finns rester av stadsbebyggelse och eventuellt medeltida gravar.
För båda områden gäller att det översta skiktet (0,3-0,8 m) är omrört och av mindre arkeologiskt intresse.
|
