Vem begravdes i domkyrkan?
I en tidigare artikel har berättats om att gravhällarna i domkyrkan kommer att flyttas. I den här artikeln ska vi titta närmare på vilka som ligger begravda i domkyrkan. Det var nämligen inte vem som helst hade råd med det.
En av dem som hade råd att betala för gravplats i domkyrkan var David Heijock. Han var den förste som gravsattes här 1681. För den gravplatsen betalade hans änka 100 daler vilket i dagens penning värde blir 2 700 kronor. Gravplatsen låg i mittgången mellan koret och tvärgången. Eftersom familjen Heijock tillhörde församlingen och dessutom haft en gravplats i Storkyrkan i den Gamla staden fick de en viss rabatt.
Att ha råd att låta sig begravas inne i domkyrkan var en statusmarkering. Det var också viktigt var i kyrkan man begravdes. De finaste och dyraste gravplatserna fanns naturligtvis i koret och i mittgången. Försäljningen av gravplatser var en inkomstkälla för kyrkan, men det förekom också att privatpersoner handlade med gravplatser. Gravplatser kunde användas för att betala skulder eller som betalning vid affärer. Man kunde också köpa gravhällar som ingen längre gjorde anspråk på. Ett sådant exempel är handlaren och rådmannen Gerhard Saltzaws gravplats och gravhäll från 1686 som 1735 köptes av handlaren Nils Hasselblom. Hällens ursprungliga spegelmonogram med Gerhard Saltzaws initialer finns kvar men inskriptionstavlorna har huggits om med Nils Hasselbloms persondata.
Det var också viktigt att berätta vem man varit under sitt liv. Därför finns på nästan alla gravhällar som har bevarad inskription den dödes yrkestitel eller samhällsposition angiven. Den vanligaste titeln är handlare, 48 gravhällar finns med denna titel. Det om något visar på Kalmars betydelse som handelsplats långt innan Giraffen, och Hansacity. Den näst vanligaste titeln är rådman, 26 gravhällar har denna titel. Att vara rådman var en förtroendepost som gav hög social status. Det visade att man var en betrodd person med ansvar. Flera titlar har kopplingar till militären och till kyrkan t ex finns det fyra hällar med titeln kommendant och fem med titeln kyrkoherde. Flera av de hantverkaryrken som fanns i Kalmar är representerade t ex skeppsbyggmästare och guldsmed. Många av titlarna är främmande för oss. Idag finns inga ekipagekommissarier eller bohagsfogdar, dykerikommissarier eller klädpressare. Få av kvinnorna har en titel angiven. De titlar som finns är änka, matrona och friherrinna. Av dessa är änka den vanligaste.
Bland dem som ligger begravda i domkyrkan finns kända och okända namn. Många kalmarbor känner säkert igen namnen Witte, Hoppenstedt och Baumgardt. De var alla förmögna personer med stort inflytande på Kalmar stad. Många av dessa personer var ursprungligen från Tyskland. Ett undantag bland de mera framstående handelsmännen på 1600-talet är Folke Månsson som föddes i Kalmar och verkade här. Han utsågs också till rådman, kyrkföreståndare och inspektor för bygget av domkyrkan. Åt sig och sin familj byggde han den s k Sahlstenska gården i hörnet Kaggensgatan-Ölandsgatan. Folke Månsson dog 1676 och begravdes i storkyrkan men kroppen och hällen flyttades senare till domkyrkan.
Om andra personer som begravdes i domkyrkan vet vi inte mer än namnet. Vem var t ex Anders Strömberg som av årtalet på gravhällen att döma dog 1739? Om J H Wasserman finns noterat att han var buntmakare och gift med Margareta Christina Weideling 1761.
Oavsett om vi vet mycket eller lite om dem som en gång begravdes under domkyrkans gravhällar blir man nyfiken. Hur levde de här människorna sina liv i Kalmar på 1600- och 1700-talen? Vad tänkte och tyckte dom om sin tillvaro? Hade de känt igen sig i den domkyrka som flera av dem var med om att bygga och vårda?
Den som vill veta mer om gravhällarna i domkyrkan och dem som blev begravda här kan läsa Gravhällarna i Kalmar domkyrka 1681-2008. Det är en kulturhistorisk utredning av gravhällarnas historia som skrivits av Johan Apelman och Eva-Lena Holmgren, båda Kalmar läns museum, inför flytten av gravhällarna. Utredningen finns på biblioteket eller kan köpas på Kalmar läns museum.
Magdalena Jonsson
Antikvarie, Kalmar läns museum
