Att återskapa en man –
analyssvar och rekonstruktionsarbete

Efter sommaruppehållet har en hel del analysresultat kommit in till museet och det mödosamma, och mycket spännande, arbetet med att återskapa den okände mannens öde och utseende är igång för fullt. Med hjälp resultaten från den CT-scanning som Tv4 tidigare har kunnat rapportera om, och de analyssvar som inkommit under sommaren, kommer Oscar att kunna bygga en modell av mannen i verklig storlek.

Hur kan CT-scanningen?
I maj kunde Kalmar läns museums arkeologer tack vare ett samarbete med Länssjukhuset i Kalmar genomföra en sådan CT-scanning av skelettet från slottet. Överläkaren Roland Ilg och röntgensköterskan Annika Linåker bistod med sin stora kunskap och kunde med stor entusiasm konstatera att det var spännande att få arbeta med en så ”gammal” patient.

En CT-scanner (Computerized Tomographic Scanning) är en datorstyrd skiktröntgen som fungerar så att många små röntgenstrålar sänds mot kroppen från flera olika vinklar. Strålarna fångas upp av sensorer som registrerar strålarnas styrka och sänder dem vidare till en dator. Röntgenstrålarnas styrka beror på vilken typ av vävnad de passerar. Den information som registrerats bearbetas av datorn och omvandlas till en 2D eller 3D-bild. Syftet med CT:n var att ta fram en digital tredimensionell modell över skallen som Oscar sedan kunde använda som grund för ansiktsrekonstruktionen.

Den digitala modellen över skallen sändes efter undersökningen till företaget GT Prototyper i Ystad som kunde skapa en friformsmodell som sedan skickades till Oscar Nilsson för vidare arbete.

Att återskapa en 800 år gammal mans utseende
Den kände dockmakaren och rekonstruktören Oscar Nilsson, som bland annat gjort rekonstruktionen av Bäckaskogskvinnan för Statens historiska museum i Stockholm, håller som bäst att återskapa mannens utseende.

För att kunna skapa en rekonstruktion som är så lik mannens ursprungliga utseende som möjligt arbetar Oscar så att säga inifrån och ut med dockan. Detta sker genom att han bygger på själva stommen, skallen, i olika lager med senor, muskler och vävnad för att till sist ge mannen ett yttre lager med hud. Det finns goda tekniker för att bygga upp ögon, näsa och mun men däremot när det gäller öronen så får man jämföra proportioner och därefter skapa något som kan ha varit ett möjligt utseende.

Det DNA-prov som skulle ha gett oss svar på vilken ögonfärg och hårfärg mannen har haft misslyckades, vilket inte är ovanligt när det gäller så gamla prover. Risken finns alltid att det inte finns tillräckligt med kollagen kvar i benen så att ett DNA-prov kan tas. Så var fallet med vår man från slottet och därför har vi fått fundera kring vad som kan vara mest rimligt att anta och därefter gett mannen färg. Han har därför fått en gråblå nyans på ögonen och en mörkblond hårfärg.

Snart är det dags….

Fredagen den 18 september slår Kalmar läns museum upp portarna till utställningen kring mannen från slottet. Missa inte chansen att möta den döde från Kalmar slott öga mot öga i en spännande utställning om liv och död i Kalmar under medeltiden!