Hans sista måltid

Nu har vi lämnat in det sista provet i vår undersökning kring den döde på slottet. Vi har lämnat jordprov till Geoffrey Lemdahl, universitetslektor vid Naturvetenskapliga institutionen på Kalmar högskola. Jordprovet tog vi i samband med att vi lyfte upp skelettet från platsen där han hittades. Det togs i trakten kring magen och skall förhoppningsvis kunna ge en bild av vad den unge mannen haft för mat i magen när han dog.

Gröt och bröd hade stor roll i den medeltida människans kost. Det medeltida brödet var ofta grovt gjort på surdeg av korn eller råg. Gröten användes som vi använder våra potatisar idag, som en bas, och man kunde lika gärna äta salt sill eller fläsk till gröten som med bär. Gröten kokades vanligtvis av malet korn och vatten.

Fisk spelade också en stor roll i de medeltida Kalmarbornas mathållning och för att kunna förvara fisken saltades eller torkades den oftast för att få en längre hållbarhet. I samband med att vi gjorde arkeologiska undersökningar i stadsparken 2006, det område som var en del av det medeltida hamnområdet, hittades fynd som kan relateras till mat. Resultaten av de jordprover som analyserades, gav oss spännande resultat.  I jordproverna hittades fiskfjäll, främst från abborre, men också en hel del fröer.

Att man ätit kött kunde vi se på de mängder med djurben från framförallt nötdjur, gris och får/get som hittades i de olika lagren. Troligtvis har man fraktat in djuren från den omgivande landsbygden och slaktat dem inne i staden i det så kallade blodhakkonahuset, slakthuset. Det kött som lagades kokades främst i gryträtter och bara till festmåltider kunde man kalasa på stekt kött. Från stadsparksundersökningen hittade vi delar av trefotsgrytor i keramik som använts vid tillagningen av maten.

En liten del av det slaktavfall av främst nöt och får/get som togs till vara vid undersökningen 2006.

 Vi vet också att kalmarborna tillverkat och ätit korv då vi hittade korvpinnar vid undersökningen. Korvpinnen är en smal träpinne som är något tillspetsad i ena änden. Pinnen stacks genom skinnet och stängde öppningen och höll på så sätt kvar köttet i korven.

En korvpinne i trä från Stadsparksundersökningen. Den är cirka 15 cm lång.

 I sina kålgårdar odlade dessutom de medeltida stadsborna rotfrukter och grönsaker såsom lök, kål rovor och bondbönor.

Att några av stadens innevånare hade möjlighet att förgylla sina måltider med söta bär visade resultaten från de jordprover som gjordes 2006. De visade att man importerat tämligen stora mängder bär från bland annat Öland. I jordproverna hittades fröer som kommer från stenbär, hallon, blåhallon, slånbär, smultron backsmultron och nypon. Rester av hasselnötsskal visar att hasselnötter också var ett uppskattat tillskott till maten. Att ha hasselbuskar på sina ägor var viktigt, då delar av tiondet till kyrkan skulle betalas i just hasselnötter. Fortfarande idag gäller regeln att man inte får plocka hasselnötter på någon mark, ett undantag i vår allemansrätt som alltså har sitt ursprung ända ner i medeltiden.  De vanligaste sädesslagen vid den här tiden i Kalmar var korn och råg men även hirs, havre och speltvete.

Vad drack man då till maten?  Maten var ju många gånger saltad för att kunna förvaras längre tider och man kan tänka sig att det gick åt mycket dryck till maten. Under medeltiden drack man inte mjölken färsk som vi gör idag utan man föredrog surmjölk. Man kunde också spara den massa som man fick när vasslan silats ifrån svalt fram till vintern och då röra ut den med vatten och dricka. Öl, kryddat med pors och senare också humle, dracks naturligtvis också.  En annan viktig dryck var mjödet. Vad mjöd egentligen var gjort på har diskuterats men man vet att det innehöll bland annat honung.

 Undersökningsteamet gör nu ett sommaruppehåll för att invänta alla analyssvaren så att vi kan fortsätta lägga pusslet kring mannen på slottet. Vi återkommer med nya ledtrådar och resultat i slutet av augusti, vecka 35. Glöm inte att följa med oss då på vår resa mot flera svar kring den döde på slottet!