Redan efter ett par drag med grävskopan inför schaktningen av VA-ledningen följde ett antal skelettdelar från benen av en människa med jorden upp. Arkeolog Cecilia Ring vid Kalmar läns museum tolkade materialet först så att eftersom jordmassorna verkade vara påförda så hade skelettdelarna sannolikt kommit med jorden någon annanstans ifrån. I kanten av schaktet hittades även ett kranium, även det tolkades som ett lösfynd. Eftersom ledningen skulle ligga på en meters djup schaktades inte djupare. Då en telekabel alldeles intill slottets vägg grävts av så tillkallades en tekniker som skulle laga ledningen.

På morgonen dagen efter blev Cecilia uppringd av maskinisten som sa att teknikern hittat ytterligare en skalle i samband med att han kommit åt schaktväggen och jord hade rasat ner när han lagade ledningen. Cecilia åkte därför ner till slottet för att ta hand om kraniet. Det var kallt då det bara var i början av februari månad och det blåste hård vind och snön yrde. När hon kom fram visade det sig dock att skallen låg med ansiktet nedåt och när hon plockade upp den så såg hon delar av kotor som stack upp ur sanden. Cecilia började rensa fram skelettet och det visade sig snart att schaktet var för litet för att få fram hela individen. Hon fick därför tillstånd av Länsstyrelsen att öppna upp schaktet ytterligare så att hela skelettet kunde friläggas. Skelettdelarna som hörde till skallen förbryllade alla närvarande. Skelettet låg med ansikte och bröstkorg nedåt, vridet i höften med benen lätt uppdragna. Ena armen låg under magen och den andra längs med högra sidan med handen vid huvudet. Den döde var gravlagd på magen!


- Vem var han, den döde vid slottets mur? Varför begravdes han på mage?
Ett spännande undersökningsarbete tar sin början...
Foto: Mats Holmertz, Barometern OT.

För att få ut mesta möjliga information om skelettet tillkallades en osteolog som redan i fält skulle kunna göra de första iakttagelserna. Anna Kloo Andersson, osteolog vid Jönköpings länsmuseum tog sig skyndsamt från det inre av småland ut till kusten. Fyndplatsen dokumenterades noga och skelettet rensades fram så omsorgsfullt som möjligt och fotograferades ur alla vinklar.


Ovan till vänster; Mannen låg på mage, med benen lätt uppdragna och armarna under kroppen. Skelettet var mycket väl bevarat. Till höger; Skallen med den skadade ögonbottnen. Tänderna var i gott skick, kanske en antydan till karies.

1200-talet!
När Anna gjort den första dokumentationen plockades skelettet upp. Alla delar lades i olika påsar som märktes med fyndplats, datum och vilken del av skelettet påsen innehöll.  När alla delar av skelettet omhändertagits fördes det till länsmuseet. Där packades det i lådor för vidare transport till Jönköping, till Anna, för att genomgå en grundlig osteologisk analys.
Efter det att skelettet tagits tillvara fortsatte schaktandet på borggården. Då påträffades tre murar vilka ingått i byggnader eller konstruktioner som funnits på södra borggården.

Parallellt med den osteologiska undersökningen i Jönköping sändes prov till Ångströmslaboratoriet i Uppsala för en C14 analys. Ganska snart kom resultatet från analysen; Den döde hade blivit begravd mellan åren 1210-1290! Kanske kommer den fortsatta undersökningen att kunna ge oss helt nya kunskaper om Kalmar och slottets framväxt och kanske även om livet i regionen under medeltiden. För att kunna finna dessa svar samlar Cecila RIng nu ett team av experter, både från Sverige och USA, som med sina specialkunskaper och analysmetoder ska bidra till vår historia.

Nästa avsnitt kommer nästa fredag;
Kan man få veta vilken ögonfärg döde på slottet hade? -Allt om analyserna!